Sune Lundman har kört buss i Trollhättan i 30 år, och spelat musik för sina resenärer sedan första dagen. Hans musiksmak är bred, så ur den medtagna (och mycket noggrant utprovade) Audio Pro-högtalaren hörs såväl jazz, blues, tango och salsatoner som thailändsk reggae och tanzanisk hiphop. Bara det finns ”en själ i låten”, som Sune själv beskriver det. Det är också jätteviktigt för honom att anpassa musiken till resenärerna som åker med.
– Jag vill skapa en känsla hos människor och ge dem en behaglig resa, säger Sune och fortsätter:
– När det exempelvis nästan bara är pensionärer på bussen sätter jag kanske på lugnare, äldre jazz med sångerskor som Billie Holliday och Etta James. På fredagar när det är fullt med skolbarn blir det gärna min bästa paradlåt: Ave María Lola med colombianska salsabandet Sonora Caruselles. Den rytmen går inte av för hackor!
Resenärerna behöver känna sig sedda
Han anpassar också tonerna efter vilken tid på dagen det är. På morgonen till exempel, vill de flesta ha lugn musik.
– Då spelar jag min Spotifylista som heter ”Almost dead”. Där har ungefär var tredje låt halvtempo och till det kan du halvslappa, men ändå gunga med och komma i gång lite. Mitt på dagen går spellistan ”Spännande” varm. I den lägger jag till låtar som gör mig nyfiken och som jag funderar på. Just nu har jag 1 000 stycken, berättar Sune.
Att kunna anpassa sig och vara flexibel är vad Sune tycker gör en bussförare bra, för då känner sig resenärerna sedda och tillfreds. Han tycker också att det är viktigt att hälsa på alla som stiger ombord på bussen.
– Hej är det viktigaste ordet. När du säger hej till en människa gör du den glad, och det i sin tur gör dig själv glad, och stolt.
Jammar med till musiken
Sune strömmar inte bara musik under sina arbetspass. Vid ändhållplatserna när det är paus passar han även på att plocka fram sitt kit med 14 munspel, välja ut ett och jamma med till musiken en stund. För honom betyder det total avkoppling. Att vända blad.
– Jag gillar att köra jam. Då kan jag ta mina egna steg, precis som när jag dansar disko. Jag fick ett munspel av min moster när jag fyllde 12 år. Det hade bara tonart C, så när jag försökte spela olika låtar gick det inte så bra. Sedan fick jag ett munspel där jag kunde spela i alla tonarter, då blev det mycket roligare och sedan dess har jag fortsatt.
Allra första gången Sune spelade munspel för sig själv på ett arbetspass, stod han parkerad längst ut på ändhållplatsen i Lextorp. När han stoppade undan munspelet hörde han plötsligt applåder från någon längst bak i bussen.
–’Oj, nu har jag gjort bort mig’, tänkte jag då. Sedan hände det igen och igen, och till slut slutade jag att bry mig. Nu kan det vara många på bussen, det är inte så farligt. Tydligen uppskattar folk det, säger han.
Natur och struktur, två fördelar med jobbet
Sune trivs med sitt jobb som bussförare. Från sin plats längst fram i bussen betraktar han världen och ser årstiderna växla.
– Att se soluppgångar, dimman över en sjö och naturens skiftningar. Det är oerhört vackert! Sedan gillar jag mötet med människorna, både nya och de jag känner sedan gammalt. Det är också skönt med ett jobb som har struktur, eftersom jag inte har så mycket själv. Jag gillar att jobbet strukturerar upp mitt liv.
Sune Lundman
Ålder: 57 år.
Bor: Trollhättan.
Familj: Två döttrar, 19 och 24 år.
Intressen: Musik, dans och film – gärna från Bollywood och Nollywood. Han älskar att resa och har varit i 70 länder.
Egenskaper: ”En energisk soffsittare” som är social, positiv, öppensinnad och nyfiken.
- Publicerad 2021-11-08