Hösten 2019 ersattes alla bussar på linje 60 i Göteborg av elbussar. Bussarna kör i tätbebyggda områden med mycket uppförsbackar och tidigare har nivåerna av lågfrekvent buller varit påtagliga hos de närboende.
Nu har Göteborgs universitet gjort en studie för att mäta bullret inne i bostäderna för att se hur det påverkar människors hälsa, före och efter att elbussarna sattes i trafik.
Resultaten visar på stora förbättringar för de som bor nära busslinjen. Exempelvis sjönk andelen som märkte av buller från bussar från 75 till 39 procent. Andelen som stördes i mycket hög grad sänktes från 26 till 5 procent.
- Vi arbetar hela tiden på att minska vår trafiks påverkan på klimatet. Men att det också förbättrar våra invånares livskvalitet känns lika viktigt. Vi visste att elbussarna minskar bullret, att även få konkret forskningsresultat på det är glädjande, säger Hanna Björk, hållbarhetschef på Västtrafik.
Tydliga hälsoförbättringar
Och de upplevda hälsoeffekterna av elbussarna var tydliga. Hos de som bodde närmast linjen sjönk andelen som kände sig uttröttade en-två gånger i veckan från 49 till 39 procent. Andelen nedstämda gick från 22 till 17 procent. Betydligt färre sa sig också vara mycket sömniga under dagtid.
- Det här visar att vår satsning på elbussar har stor påverkan i människors vardag och att vi är inne på rätt spår. Till sommaren kommer ytterligare ett 84 elbussar till Göteborg och innan 2030 ska all vår stadstrafik i Västsverige vara helt elektrifierad, säger Hanna Björk.
Om studien
- Studien utfördes av avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Ljudmiljö och hälsa vid Institutionen för Medicin, Göteborgs Universitet.
- Göteborgs Universitet och RISE Sweden har mätt ljudnivåer inomhus och utomhus i ett urval av bostäder med olika fasad, totalt 15 lägenheter.
- Postala och webbaserade enkäter skickades till ett slumpvist urval boende nära och längre ifrån busslinje 60 i Masthugget och Lunden, före och efter att elbussarna lanserades.
- Studien är gjord på uppdrag av ElectriCity, med finansiering från bland annat kollektivtrafiknämnden i Västra Götalandsregionen.
Ansvarig för studien: Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.